FöreningsKrafts Föreningsskola Del 3. Stadgar – Do’s and Don’ts

I den andra delen av vår föreningsskola presenterades det vad stadgar är – och vad man bör tänka på. För att spinna vidare på temat stadgar kommer denna del att handla om de punkter som är lämpliga att ha med och vilka man ska undvika. 

Innan du läser detta avsnitt rekommenderar vi att du läser avsnitt 2 som du hittar här!

Vilka punkter bör finnas med?

Generellt sett finns det inga mallar, regler eller lagar för vad som bör finnas med i en förenings stadgar. Däremot finns det ett antal punkter som kan ses som “obligatoriska” för att föreningen ska bli begränsat skattskyldiga hos skatteverket. Nedan listas vilka punkter vi rekommenderar att ha med där vi självklart utgår från att föreningen ska bli godkänd hos skatteverket. 

  1. Föreningens namn. 
  2. Vart föreningen har sitt säte (hemort) – ange vilken kommun där föreningens aktiviteter bedrivs och i vilken kommun styrelsen finns.
  3. Föreningens ändamål – förklara klart och tydligt vad ändamålet med föreningen är. Exempelvis idrottsverksamhet. 
  4. Regler för hur verksamheten skall bedrivas.
  5. Bestämmelser angående medlemskap inklusive utträde och uteslutning. 
  6. Uppgift om medlemsavgifter samt regler för hur de fastställs.
  7. Bestämmelser angående verksamhetsår (det vill säga samma som räkenskapsåret). 
  8. Uppgifter angående föreningens beslutande organ, vilket menas med det årliga föreningsmötet och vilka regler som rör detta mötet.
  9. Bestämmelser för kallelse till föreningsmöten (både ordinarie och extra). 
  10. Regler angående rösträtt och beslutsrätt (vilka får rösta, och vilka får ta beslut).
  11. Styrelsens sammansättning (Antal ledamöter, suppleanter och roller) samt regler för arbete och hur styrelsen utses. 
  12. Bestämmelser angående revisorer (antal, hur de utses och eventuella suppleanter).
  13. Bestämmelser angående förändringar av stadgar (hur man går tillväga för att ändra sina stadgar).
  14. Regler för hur upplösning av föreningen samt vad föreningen ska göra med kvarvarande tillgångar.

Finns det fler punkter som kan vara lämpliga?

Som vi kan se ovan finns det ett flertal punkter som är relevanta att få med i stadgarna för att föreningen ska bli begränsat skattskyldig. Däremot kan det vara lämpligt att få med några ytterligare delar för att minimera tvister mellan parter i föreningen. Här kommer våra förslag på vad man kan ha med:

  • Vad som gäller beträffande medlemsavgifter (exempelvis att medlemsavgift ska vara betald för att man ska kunna delta i föreningens aktiviteter)
  • Regler för kallelse till andra möten än det årliga föreningsmötet (hur kontaktar föreningen sina medlemmar inför möten)
  • Bestämmelser angående när det årliga föreningsmötet ska hållas (är man tydlig med detta och har mötet återkommande under samma period varje år finns det större chans att medlemmarna kan delta)
  • Bestämmelser om vilka punkter som ska behandlas på det årliga föreningsmötet. (Det blir som en mall för mötet dock får man inte glömma att nämna är att det går att komplettera med eventuella punkter om så behövs)
  • Bestämmelser angående under vilka omständigheter som ett extra föreningsmöte ska hållas. 
  • Bestämmelser angående ansvarsfrihet och om hur röstningen om ansvarsfrihet ska gå till 

Vad bör undvikas?

Nu har vi nämnt vilka punkter som är bra att ha med vilket gör det relevant att titta på vilka punkter som bör undvikas. Generellt sett bör man undvika dessa punkter för att stadgarna inte ska bli för långa och för omfattande då det minskar chansen att medlemmarna läser igenom och antar dem. Istället för att ha med dem i stadgarna kan man till exempelvis reglera dessa genom policys, värdegrund eller interna arbetsbeskrivningar. Exempel på dessa är:

  • Utförligt beskriva hur bokföringen ska skötas. 
  • Rutiner för inköp, vem tar beslut, vem beställer, vem betalar.
  • Regler för hur föreningens eventuella överskottslikviditet ska fördelas. 
  • Hur medlemmar förväntas uppföra sig. (Till exempel kan det vara relevant att idrottsföreningar tydlig presenterar hur det förväntar sig att föräldrar ska bete sig gentemot motståndare, domare och andra medlemmar)


Kan en förening få hjälp med sina stadgar?

Eftersom att stadgar både kan vara komplexa att förstå och formulera finns det självklart hjälp att få. Dels vill vi passa på att tipsa om att riksorganisationer vanligtvis upprättar så kallade normalstadgar, det vill säga stadgar som normalt sätt finns med i föreningar som är anslutna till riksorganisationen. Exempel på riksorganisationer som har normalstadgar är Riksförbundet Svensk Trädgård, Pistolskytteförbundet och Riksidrottsförbundet. 

Det andra tipset vi vill ge er är att ta hjälp från experter. Exempelvis har vi på FöreningsKraft en gedigen kunskap om föreningslivet och erfarenhet från flertalet olika föreningar. Oavsett om ni skulle vilja se över era befintliga stadgar, eller få hjälp att skapa nya kan ni kontakta oss här. 

Nästa avsnitt

Nästa del av FöreningsKrafts Föreningsskola kommer att handla om det årliga förningsmötet där vi kommer reda ut vad som bör behandlas och allmänna tips!


Missade du del 1 och 2 av FöreningsKraft föreningsskola? Här finns dem! 

Inspiration och information till vår föreningsskola kommer från boken Ideella föreningar – Skatt, ekonomi och juridik skriven av Björn Lundén & Jan Lindblad (2019). Här kan du köpa deras bok.

Vill du få tips och verktyg direkt i din brevlåda?
Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer ut ca 1 gång i månaden.

Tack för din e-post, vi hoppas att du kommer att gilla innehållet!

Något gick fel

Föreningskraft kommer att använda ovan information för att hålla kontakten med dig och för att delge tips, verktyg och nyheter.