Sexuella trakasserier (eller utnyttjande eller övergrepp) förekommer i samhället idag och idrotten är inget undantag. Självklart strider dessa trakasserier mot idrottens värdegrund och kan även vara olagliga vilket gör att även idrottsföreningar bör jobba för att motverka detta.

Föreställ dig att exempelvis det här händer i din förening:

Du märker att någonting har hänt mellan en idrottsledare och en aktiv i din förening. Du känner på dig att den aktiva har blivit utsatt för sexuella trakasserier av ledaren men du är absolut inte säker.

Du frågar den aktiva hur hen mår men får till svar att allt bara är bra. Du har inga bevis på att något faktiskt har hänt. Det enda du har är din känsla kring att något inte står rätt till…

Vad gör du i en sån här typ av situation?

Susanne Johansson, Fil Dr inom idrottsvetenskap berättar, på en konferens jag var på för några veckor sen, att föreningar ofta har en policy kring sexuella trakasserier inom idortten men att den ibland kan vara svår att tillämpa i praktiken. För vad gör du i ovan scenario om det exempelvis inte finns några bevis?

Susanne har skrivit ihop 7 st rekommendationer som ledare och styrelsemedlemmar kan ta hjälp av för att gå från policy till praktik när det gäller sexuella trakasserier inom idrottsvärlden. Nedan följer en sammanfattning av de 7 stegen och här kan du läsa hela artikeln. Jag kommer nedan använda ordet trakasserier men det handlar förstås även om sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande.

1. Bryt tystnaden

Många kan vänta länge på att berätta om sexuella trakasserier. #Metoo-rörelsen om något visade detta väldigt tydligt. Vi måste tillsammans jobba för att skapa en ”berättarkultur” och såklart jobba med förebyggande insatser också, inte bara ha rutiner för när något faktiskt har inträffat.

2. Helhetsperspektiv och inkludering

Fokus på sexuella trakasserier tenderar att fastna vid vuxnas övergrepp mot barn. Vi behöver lyfta blicken och tänka på att sexuella trakasserier kan föra komma inom flera konstellationer och på olika nivåer. Detta gäller alltså både sexuella trakasserier, sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande. Nedan visas en bild kring komplexiteten i sexuellt samtycke.

Bildkälla: idrottsforskning.se.

3. Kunskap och utbildning

Att utbilda och sprida kunskap om detta ämne är en förebyggande faktor för sexuella trakasserier. Exempelvis behöver bilden av den ”typiska förövaren” suddas bort. Detta kan nämligen många gånger leda till att andras upplevelser ifrågasätts och att misstankar avfärdas för att förövaren inte passar in i ramen av en ”typisk förövare”.

4. Tydlig policy

Policys är bra men behöver formuleras tydligt. Susanne menar att riktlinjer bl.a. bör uppmuntra personer att sätta gränser och att policyn ska trycka på allas rätt till kroppslig integritet.

5. Initiera, tillämpa och utvärdera principer

Rutiner behöver sättas upp i föreningen som handlar om vem man ska vända sig till om något hänt eller om man har en misstanke om något. Rutinerna bör även inkludera tävlingar, läger, boende, resor m.m. Bra rutiner sätts med tiden om föreningen kontinuerligt utvärderar dem.

6. Agera vid misstanke – anmälningsskyldighet

Något Susanne särskilt trycker på är att man som förening bör sätta upp rutiner för anmälan till polis och orosanmälan till socialstyrelsen. Men viktigt att ta med sig är att åtgärder som föreningen gör endast ska komplettera, inte ersätta en anmälan.

7. Förändra perspektiven

Susanne menar att vi inte kan fastna vid att tänka att sexuella trakasserier inom idrotten är ett individuellt problem som endast handlar om enstaka personer. Hon menar att vi måste bredda våra perspektiv och se detta som ett mer strukturellt problem som behöver förebyggas, inte endast ageras på när något inträffat.


Gillade du inlägget? Dela gärna och sprid ordet 🙂
Från policy till praktik – 7 steg för att förebygga sexuella trakasserier inom idrotten
Taggar:                                 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

18 + 1 =

Gillade du inlägget? Dela och sprid ordet :)