Kränkningar, trakasserier och diskriminering inom idrotten

Alla barn (och även vuxna) har rätt till en trygg idrottsmiljö. En miljö där alla respekteras och inte blir utsatt för olika typer av kränkande behandling. Tyvärr lever inte alla föreningar upp till denna rättighet. Många påstår även att de föreningar som säger sig vara fria från kränkande behandling m.m. ofta är de föreningar där barn, unga och vuxna utsätts mest. 

Därför måste ALLA föreningar och förbund vara medvetna om att kränkande behandling kan förekomma i idrottsföreningar. Det bör även finnas strategier för hur föreningen kan ta itu med detta och jobba för ett tryggare klimat inom idrottsrörelsen. 

En bit på väg mot ett tryggare idrottsklimat är att klargöra olika begrepp och dess innebörd. Nedan följer en sammanfattning av olika begrepp som kan vara bra att känna till när det kommer till bl.a. kränkande behandling. Inlägget är inspirerat från den fantastiska boken ”Barnkonventionen och föreningsidrotten” utgiven av UNICEF. 

Kränkande behandling

Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som kränker en annan persons värdighet. Det finns 3 typer av kränkande behandling: 

  • Verbala
  • Fysiska
  • Psykiska

Som hörs på namnet kan de verbala kränkningarna handla om nedsättande ord. Exempelvis ”kärring”, ”idiot”, ”vilken ful tröja du har” m.m. De fysiska kränkningarna kan handla om sparkar, slag och knuffar. De psykiska kränkningarna är ofta svårare att se. Det kan exempelvis handla om utfrysning, blickar, ryktesspridning m.m.

Kränkande behandling kan både förekomma mellan barn och mellan vuxna och barn. Viktigt att komma ihåg, både vad gäller kränkande behandling eller liknande, är att det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkning eller inte. Blir den utsatte sårad, ledsen eller känner sig mindre värd p.g.a. handlingen som gjorts så är det en kränkande behandling. 

Upprepande kränkande behandling kallas mobbning. 

Diskriminering

En stor skillnad på diskriminering och kränkande behandling är att det måste finnas en obalans i makt när det kommer till diskriminering. Det betyder att ett barn inte kan diskriminera ett annat barn. Då kallas det kränkande behandling. Men en förening kan diskriminera ett enskilt barn.

Det finns 7 olika diskrimineringsgrunder. Som person kan du bli diskriminerad p.g.a.

  • Kön
  • Ålder
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning

Det kan exempelvis handla om att pojkar får förtur till träningstider eller att en tävling eller ett läger inte har anpassat maten till de som av religiösa skäl inte äter allt. Det kan också handla om att en person i en rullstol inte har möjlighet att komma in i en idrottsarena eller att en person inte får vara med p.g.a att hen har en annan etnisk tillhörighet än övriga i gruppen. 

Sexuella trakasserier och övergrepp

När en kränkning kan kopplas till en diskrimineringsgrund kallas det för trakasserier. Sexuella trakasserier är diskriminering av sexuell natur. Det kan exempelvis handla om att någon fäller sexuella kommentarer, ger ovälkomna komplimanger eller sexuella anspelningar. Det kan även handla om oönskad fysisk kontakt, närgångna blickar, visslingar, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp. 

Sexuella övergrepp handlar om att någon eller några gör den utsatte illa på ett sexuellt sätt. Det kan antingen handla om fysiska övergrepp såsom att personen tvingas till samlag eller beröring av privata kroppsdelar. Det kan även handla om icke fysiska övergrepp där den utsatte tvingas visa sin kropp eller att den utsatte blir smygfilmad/fotad när hen byter om. Om du misstänker att detta förekommer i din förening ska du ALLTID anmäla och ta detta vidare!

Förebygg!

För att skapa en trygg miljö för alla idrottare i din förening behöver frågor om trygghet, värdegrund m.m. hamna på agendan, både i styrelserummet, på kick offen, i träningssalen, på planen osv. 

Vi måste våga prata om dessa tunga ämnen och få medlemmarna att känna trygghet i att prata med någon ansvarig om en känner sig utsatt. 

Gör en krisplan som kan användas vid oförutsedda händelser. 

Jobba för att skapa trygga, ansvarsfulla ledare som är goda förebilder för övriga medlemmar. Här kan du läsa ett blogginlägg som handlar om en checklista för ditt ansvar som ledare, även det inspirerat av boken från UNICEF!

Behöver din förening hjälp med att exempelvis sätta upp en krisplan, sätta värdegrund på er förenings agenda, ordna en kick off eller liknande? Kontakta oss på FöreningsKraft så hjälper vi er!

Vill du få tips och verktyg direkt i din brevlåda?
Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer ut ca 1 gång i månaden.

Tack för din e-post, vi hoppas att du kommer att gilla innehållet!

Något gick fel

Föreningskraft kommer att använda ovan information för att hålla kontakten med dig och för att delge tips, verktyg och nyheter. Läs hela vår integritetspolicy som du hittar längst ner till höger på hemsidan.